Det är mycket nu.

Dom senaste dagarna har vi aktiverat oss lite mer än vanligt. I tisdags när vi vaknade rätt tidigt på morgonen och såg att det var lite molnigt beslutade Bella att vi skulle göra en liten utflykt till Uluwatu. Så det var bara att lyda och vi hyrde en bil med chaufför som fick sitta och vänta på oss på dom stoppen vi gjorde. Först så besökte vi templet. Det låg på kanten på ett berg som sluttade 80 meter rakt ner i havet. Templet var fullt med opålitliga apor som samlade på allt, speciellt glasögon och flip-flops. Det var bara aporna och utsikten som var intressant där. Byggnaderna var mest gråa och slitna.

Längst bort där berget slutar kryllade det av surfare men dom syns inte på denna lilla bild.

Ställets fetaste apa. Han var snäll för han var för lat för att sno saker.

Efter templet så bar det av mot stranden. Först en liten bilresa och sen en promenad nerför en jäkla massa branta trappor utan räcken. Jag tror att Uluwatu är ett utav Balis bästa surfställen så det kryllade såklart av surfare där. Det var inte mycket till sandstrand där nere och vid högvatten så fanns den inte alls. Nu var vattennivån medel så vi kunde krypa igenom en liten grotta och komma ut på en sandstrand på andra sidan.

Promenaden ner till stranden. Prickarna i vattnet är surfare.

En gnutta strand och Mackan iförd Bintang linne.

På kvällen så landade Christin. Snälla vänner som vi är så stog vi på flygplatsen bland alla taxichaufförer och väntade på henne med en skylt med texten "Miss Fallenius". Själklart såg hon oss inte så vi fick springa ifatt henne.

Igår blev det en heldag på stranden. Denna gången med dyra solstolar och parasoll hos våran vän Marbun. Jag hyrde bräda igen men det gick sådär. Vågorna var lite väl för stora för mig som fick kämpa för att bara ta mig ut. Christin och Bella hade annat att kämpa med. Det var alla asiatiska turister från alla möjliga länder som ville ta kort på dom tillsammans med hela släkten.

Våran snälla lilla frukt-tant.

Marbun.

Kvällen blev mycket lugn. Vi gick och käkade pizza på Little Italy och det stället får mycket höga betyg. Dock alldeles för dyrt.

Imorse så ringde klockan 06.45 vilket var för tidigt enligt mitt tycke. Men idag var det dags för äventyr igen i form utav rafting. Så jag packade ihop mitt liv och flyttade in det på Mackans rum. För imorgon flyger Jonas hem och han ville ha det lite fetar sista natten så han böt hotell, Christin och Bella åkte vidare till Ubud och jag och Mackan flyger till Singapore imorgon bitti.

Kl. 08.00 kom en minibuss och plockade upp oss på hotellet. Sen plockade vi även upp två aussie snubbar på ett hotell i närheten. Vi böt inte många ord med dom under den nästan två timmar långa resa till berget vi skulle ta oss nerför. Vi var först på plats uppe vid forsen. Resan ner skulle ta ca 2,5 timme och sträckan mäter 1,6 mil. När alla var samlade så var det dags för genomgång och sedan hoppade vi i båtarna. Helt otroligt att dom håller för alla vassa stenar som skrapar i botten.

Ett stopp som vi hade.

Miljön var jäkligt härlig på hela resan ner. Bara djungel och höga bergsväggar som ibland duschade än med sina vattenfall. Det kom ett litet större stup längs vägen där man fick välja om man ville gå nerför det på sidan eller droppa med båten. Självklart så litade vi på guiden och ville åka. Han undrade om vi ville gå fram till kanten och titta innan vi körde men det kändes ju bara onödigt att skrämma upp sig själv innan så vi åkte. Det var kanske 3-4 meter högt och såg värre ut än vad det kändes. Det var dock ganska lätt att slå ut framtänderna på sig själv med hjälp utav hjälmen på personen framför.

Det blev även ett badstopp vid ett lite djupare parti där vi försökte simma emot strömmen vilket var omöjligt. Sen blev det race med lite andra båtar och en hel del vatten stänktes.

En efterlängtad bild på mig och mina nyinköpta sandaler som dom tyckte att man skulle ha.

Nu ska vi på hejdå middag med Jonas som åker hem imorgon och för oss som flyger 20-30år fram i tiden.