Äntligen klara med certifikatet! Nu återstår bara att möta upp dykinstuktören kl 17.00 i baren och fylla i alla papper och bjuda honom på öl vi gjort oss skyldiga pga missar vi gjort. Mackan kommer att få stå för den största kostnaden på ca 10 öl då han simmat omkring med masken och snorkeln i pannan som en skidåkare istället för runt halsen där den ska vara när den inte är på. En onykter instruktör kommer vi troligtvis att få se.
 |
Så ser han ut nykter så kvällen blir intressant. |
Idag, 10-10-10, kl. 10.10 låg vi på ytan och simmade mot ett skapligt strömt vatten utanför Shark Island (det finns inga hajar där som tur var). Det gick knappt att ta sig framåt. Vi dök ner till ca 17m och provade på vårat första "driftdive" vilket innebär att man flyter med strömmen och så plockar båten upp än längre bort.
För mig med lite större lungor än övriga i gruppen så tar min luft slut lite snabbare än dom andras. Jag kollade luftmätaren som stog på 1100kg och tänkte att det här kommer räcka länge till. Nästa gång jag kollade stog den på 500kg och där går gränsen för lite luft. Så jag signalerade för instruktören att jag hade lite luft och vi letade oss mot bojen där vi skulle stiga upp. Väl framme där tog vi tag i repet för att hålla i oss mot strömmen. Man låg vågrätt i vattnet pga all ström. Jag fick ta hjälp av en av tjejerna och andas i henne "secondary air sourse" och så fick vi gå upp till ytan utan att göra ett 3 min safety stop som man gör på 5m. När jag kom upp och kollade luften så hade jag bara 50kg kvar vilket är så gott som botten på mätaren. Men kul var det. Jag och Mackan har bestämt oss för att vänta lite med driftdiving tills vi känner oss lite mer ruttinerade i vattnet.
 |
Se så kul vi hade det! |
Sedan åkte vi vidare till ett annat ställe för att göra dom sista testerna under vattnet som att ta ev sig masken och att "sväva" utan att röra sig. Detta gjorde vi i en jätte lugn vik på ca 12m djup. Sedan fick vi simma och lära oss hitta med hjälp av kompass vilket inte heller var några problem.
Vi såg massa fiskar som jag inte lärt mig namnet på än förutom en som vi skrämde upp ur sanden. Det var en Indian walkman, en dödligt giftig fisk som är svår att se.
 |
En väldigt vacker Indian Walkman. |
Iaf så är vi klara nu och allt har gått kanon. Vi har fixat en extra natt här på hotellet så imorgon ska vi nog bara ligga inne och vara bakfulla och inte göra någonting. Sen på tisdag vet jag inte vart vi ska ta vägen. Troligtvis åker vi till Koh Phangan. Vi blir inte kvar där till full moon partyt den 23:e så vi får se vad half moon partyt har att erbjuda den 16:e istället.
 |
På bilden några nyktra lyckliga människor som ska ändra på det ikväll och testa andra gränser! |
Va mysigt ni ser ut att ha det pojkar. Det är iskallt här hemma. Ta hand om er!
SvaraRadera